Spersboda är från början en jordbrukarby med knappt 200 hektar åker, äng och skog. Byn förekommer på gamla skifteskartor från 1700-talet. Vid 1920-talets början delades byn i tre fristående fastigheter, 1:2, 1:3 och 1:4. Jordbruket lades i huvudsak ned omkring 1960.
Exploatering av byn för fritidsbebyggelse påbörjades i blygsam skala under 1940- och 1950-talen, då enstaka fastigheter avstyckades. Riktig fart på verksamheten blev det emellertid inte förrän i början på 1960-talet. Den 22 juli 1960 fastställde länsstyrelsen byggnadsplan för det s k Marenområdet på östra sidan av den halvö som från norr skjuter ut i sjön Trehörningen. Här lokaliserades 23 tomter på en yta av 5,3 hektar medan 2,5 hektar anslogs som grönområde. Den 16 september 1964 var det sedan dags för nästa byggnadsplan. Nu togs hela Spersboda 1:2 och återstoden av Spersboda 1:3 i anspråk jämte ett litet område längst ut på den tidigare nämnda halvön, Näset, som tidigare avstyckats under beteckningen 1:12. Inom det nya området planlades ca 170 tomter på en yta av 44 hektar medan återstående 77 hektar reserverades för grönområde, vägmark samt mark för båtplatser och andra allmänna ändamål.
Byggnadsplanerna ger regler för hur man får bygga m m inom området. All bebyggelse (frånsett s k Friggebodar) förutsätter naturligen byggnadslov. Sådant erhålls från byggnadsnämnden i Norrtälje. Gemensamt för båda planområdena är att man på varje tomt får uppföra endast en huvudbyggnad. Denna får ha en yta av högst 80 m2. Dessutom får byggas uthus. Inom Marenområdet begränsas denna rätt till ett uthus på högst 20 m2. Här får bostad inte inredas. Inom 1964 års område får byggas flera uthus med en sammanlagd yta på högst 40 m2. Det är här tillåtet att inreda uthus med boningsrum men inte kök. Om uthus inom detta område byggs samman med huvudbyggnaden, kan denna få ha en yta på 120 m2.
Det finns anledning understryka att byggnadsplanerna uttryckligen anger att det skall vara fråga om fritidsbebyggelse inom planområdena. Detta hindrar i och för sig inte permanentbosättning, men den som väljer att bosätta sig stadigvarande inom området bör emellertid vara väl medveten om att all service mm anpassas efter behoven hos fritidsboende, något som särskilt vintertid kan medföra vissa problem.
För att områdets huvudsakliga karaktär skall bibehållas har Länsstyrelsen såvitt avser 1964 års planområde förordnat om förbud mot att fälla träd utanför tomtmark. Den avverkning som trots detta tidvis förekommer sker hela tiden efter tillstånd av Byggnadsnämnden och i samråd med Skogsvårdsstyrelsen.